Vägglus eller skäkta (Cimex lectularius) är en insekt som blir fem till åtta millimeter lång.

Vägglöss lever inomhus. Under dagen kryper de in i springor i bostaden och under natten kommer de fram för att sticka sovande människor. Vägglusen ökar kraftigt i världen och blir mer och mer vanlig även i Sverige. Ofta liftar den med resebagaget, men den kan exempelvis också spridas med secondhand-saker.

Ett tecken på vägglöss är deras avföring. Små, svarta prickar är varningstecken. Större kolonier med löss avger också en karakteristisk, något mjölig lukt. Sticken påminner om myggstick, men beroende på hur känslig man är blir reaktionen mer eller mindre kraftig.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Av vägglusarter som dras till människor är vanlig vägglus (Cimex lectularius) och tropisk vägglus (Cimex hemipterus) de mest förekommande.^[1] Cimex lectularius föredrar tempererat klimat och Cimex hemipterus trivs i tropikerna.^[2] C. hemipterus överlever inte särskilt väl i nordligare klimat, medan C. lectularius faktiskt kan överleva i varma områden även om den inte tenderar att få fäste där.^[1]

Vägglusens framfart i världen[redigera | redigera wikitext]

De senaste åren har väggluspopulationen i Västvärlden ökat.^[3] Den snabba ökningen av vägglöss beror på dålig kunskap och långsamt agerande för att ta itu med problemet, till exempel inom hotellbranschen. I USA finns även exempel där ekologiska fågeluppfödare drabbats hårt, eftersom vägglusen där har kunnat frodas i gynnsamma, giftfria miljöer med stor tillgång till föda.^[1]

Vidare har man minskat användningen av vissa bekämpningsmedel då de utgör hälsorisker för människan, vilket har gett ineffektivare vägglusbekämpning. Vägglusen har även blivit mer och mer resistent mot bekämpningsmedel. Medan vägglusen nästan varit helt utrotad i Västvärlden sedan 50-talet, har så inte varit fallet i utvecklingsländer, där man under de senaste decennierna sprutat med olika medel som har ökat vägglusens resistens. Med vissa bekämpningsmetoder tar det lång tid innan vägglössen dör, dagar eller veckor, som med kiselpulver.^[1]

Människans resvanor har förändrats och ger vägglöss möjlighet att spridas till exempel med bagage och många är dåligt pålästa om vägglöss. Tillfälligt boende har blivit allt vanligare^[4] och secondhand-möbler är i omlopp i större utsträckning än förr.^[5]

Vägglusen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Förekomsten av vägglöss i Sverige ökar kraftigt.^[6] Man har anmälningsplikt gentemot hyresvärden när man har fått vägglöss och man kan bli ersättningsskyldig om det inte görs.^[7] För boende i hyresrätt finns ofta avtal med hyresvärden och saneringsbolag. För husägare gäller oftast Villahem- och Fritidsbostadsförsäkringar för vägglussaneringar.^[8]Oftast ingår endast besprutning av lösöret i bostaden och det är en metod som fungerar men ställer stora krav på den som är drabbad.En sanering i de fallen kan ta flera månader.Andra metoder såsom fysikalisk bekämpning,gasning,är åtgärder som oftast inte ingår i en vanlig villa/fastighetsförsäkring.Bor du i bostadsrätt eller hyresrätt kan det finnas olika former av tilläggsavtal.Oftast behöver man inte stå för kostnaden själv.En hyresvärd som är seriös ser hellre att problemet försvinner från deras fastigheter så fort som möjligt.Endast i fall där det är ett angrepp som pågått lång tid och man uppenbart kan påvisa att det inte anmälts i tid kan kostnaden för sanering läggas helt på den drabbade.I sådana fall brukar det oftast bli större åtgärder som byggnadstekniska ingrepp och i vissa fall helrenoveringar av bostaden.Därför ska skadedjursangrepp alltid anmälas i tid!

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den vuxna vägglusens längd är ungefär 4–5 mm^[9] men den kan bli upp till 10 mm lång. Generellt sett är vägglusen platt, men den blir rundare i formen efter att den sugit blod.^[10] Dess utseendeförändring gör att den lätt kan misstas för en vanlig insekt.^[11] Vägglöss utan blod i sig är mer transparenta, och de med blod i sig är i olika nyanser av brunt. Kroppsbehåring gör att vägglusen ser randig ut.^[9]

Levnadsmönster[redigera | redigera wikitext]

Vägglusen dras till människans utandningsluft och kroppsvärme för att suga blod. Detta gör den nattetid.^[12] Vägglusen tycker om mörker och gömmer sig ofta nära födan. Sängen och dess omgivning är vanliga gömställen. Golvlister, sängbord, kläder, tavlor, eluttag, springor är exempel på detta. Vägglusen trivs i saker som ligger i en röra (eng. "clutter").^[13] Vägglusen trivs också under lös tapet, i klockor och elektronikprylar m.m. När en invasion blivit större, finns risken att den sprids längre bort från människans sovplats.^[14] Vägglusen kan ta sig in i papperstunna springor.^[15]

Vägglusen kan vid behov förflytta sig inom ett boende eller till intilliggande lägenheter i jakt på föda (värddjur). Risken för spridning i ett hus är stor när väl en boende har drabbats. Vägglusen tar sig vidare antingen för egen maskin, eller genom att lifta med människan.^[16] En vägglus kan krypa så långt som ca 30 meter i jakt på blod.^[17]Vägglusen sprid emellan lägenheter endast i extrema fall.När ett vägglusangrepp växer så förflyttas väglusen längre ifrån födoplatsen och på så sätt kan en slumpmässig spridning ske via t.ex. en ventilationskanal.Men i de flesta falls så sprids inte vägglusen emellan lägenheter.Det är oftast större risk att den boende som har vägglus sprider vägglus i gemensamma utrymmen t.ex. att bära ut infesterat lösöre från bostaden.Det finns exempel på hur en del ställer ut infesterat lösöre i hisshallar och korridorer utan en tanke på att det kan sprida vägglöss till ovetande grannar.Sängar och soffor som ställs i grovsoprum utan inplastning eller ens en varningslapp om att möblerna innehåller vägglus.I de fallen så hittar nån möblerna och tycker sig ha gjort dagens fynd,men ack vad illa att det visade sig vara vägglöss i sakerna några veckor senare.

Antalet ägg vägglusen lägger är beroende av hur gynnsamma förhållandena är. Vägglusen lägger inga ägg om det är under 10 grader. Nymfer överlever minst två månader utan föda, medan en vuxen vägglus klarar mer än tio månader.^[18] Vägglusen kan vid brist på föda och rätta förhållanden (för kallt, men inte tillräckligt för att döda den), gå in i dvala.^[19] Fall av överlevande vägglöss som inte haft tillgång till föda har hittats efter så lång tid som 1,5 år.^[18][20]

Livscykel[redigera | redigera wikitext]

Parningen går ut på att hanen sticker sin penis i bukområdet på honan. Säden tar sig från magen till könsdelarna och ligger där tills honan producerar ägg som därmed befruktas.^[21] Beroende på hur gynnsam miljön är, tar vägglusens livscykel olika lång tid; 4-5 veckor eller motsvarande antal månader.^[18] Livscykeln börjar med att en vägglushona lägger sina ca 1 mm stora ägg.^[10] Vägglushonan lägger ca 4 ägg per dag och hinner med totalt 200-500 innan den dör.^[18] Äggen klistrar fast på platsen.^[10] Äggkläckningen sker efter ungefär en till två och en halv veckor.^[18] Nymfer kläcks fram och söker upp värden (människan) för att suga blod. En måltid (5-10 min) per stadium är tillräckligt för att vägglusen ska kunna ömsa skinn och gå vidare i cykeln.^[10] Nymfer ömsar skinn ungefär 5-6 gånger innan de blir färdiga vägglöss.^[18] När den könsmogna vägglusen är klar, kryper den in till sitt gömställe och lägger nya ägg.^[10]

Vägglusen och människan[redigera | redigera wikitext]

Fysiska obehag (stick)[redigera | redigera wikitext]

Stick från vägglusen ligger ofta längs blodådror eller i klungor och de kan klia. Generellt sett liknar de myggstick men det är individuellt hur man reagerar på dem. En del människor utvecklar ingen hudreaktion alls ^[22] varför de kanske upptäcker sent att de har fått vägglöss. Det kan ta flera dagar, upp till drygt en vecka ^[23], ibland två veckor, efter att man blivit stucken innan symtom visar sig.^[24] Vägglöss väljer ofta att sticka i kroppsdelar som ligger blottade, till exempel armar och ben.^[25] Vägglusen bedöms inte medföra någon smittorisk för människor, även om det visats i studier från 1960-talet att den kan bära på många sjukdomar så som smittkoppor och gula febern. I nyare studier som inkluderat HIV och Hepatit B har det inte heller framkommit att det finns någon smittorisk, även om HIV-viruset överlever några dagar inuti vägglusen.^[1]

Psykiska obehag[redigera | redigera wikitext]

Det är inte ovanligt att människor som blivit stungna eller som fått vägglöss drabbas av psykiskt obehag. Sömnlöshet och stress är några besvär som kan uppstå.^[1]För en del kan det vara svårt att acceptera att vägglusen faktiskt är borta lång tid efter att en sanering avslutats.Känslan av att det sticker och biter kan vara svår att släppa.