Från Wikipedia

Staphylococcus aureus (S. aureus), gula stafylokocker, är en bakterietyp som finns i den mänskliga normalfloran hos 25—30 % av befolkningen. I de flesta fall orsakar bakterien ingen skada utan lever i symbios med människokroppen, oftast på huden eller i näsan. Bakterierna är runda, ungefär 1 mikrometer långa och grampositiva. S. aureus kan orsaka infektion i de flesta vävnader. Den är en mycket vanlig orsak till matförgiftning, variga hud- och sårinfektioner, skelettinfektioner och infektion i hjärtklaffarna, endokardit.^[1] Den kan också ge upphov till lunginflammation och mer sällan till hjärnhinneinflammation och urinvägsinfektion. I vissa fall kan infektionerna bli systemiska och i värsta fall ge upphov till det livshotande tillståndet septisk chock.^[2] En ovanlig, men allvarlig stafylokocksjukdom är toxic shock syndrome som orsakas av ett gift som i vissa fall produceras av bakterien.^[3] Till skillnad från andra stafylokocker är S. aureus koagulaspositiv. Det innebär att den kan bilda ett enzym som heter koagulas, vilket kan koagulera blodplasma^[4]. En undergrupp av de gula stafylokockerna kallas för MRSA (meticillinresistent staphylococcus aureus). Dessa är resistenta mot alla penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. I Sverige beräknas knappt en procent av S. aureus vara meticillinresistenta.^[5] Det är internationellt sett mycket lågt; ^[6] i andra länder kan andelen MRSA uppgå till över 25 %.